Kristdemokraterna i Lerums kommun

Författare: Miriam Lilja

  • Insändare: Personalen lovades sommarbonus – som aldrig kom.

    Insändare: Personalen lovades sommarbonus – som aldrig kom.

    Inför sommaren 2023 föreslog Kristdemokraterna i Lerums kommun att en sommarbonus skulle ges till personalen inom äldreomsorgen.

    Bonusen skulle gå till ordinarie personal och vikarier som jobbar under de mest intensiva sommarveckorna. Vi tror att det skulle leda till att fler vill jobba under sommaren och minska risken att ordinarie personal behöver avbryta sin semester.

    Förslaget om sommarbonus avslogs förra året, av den politiska majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna. Och under sommaren 2023 tvingades ett antal anställda mycket riktigt göra inhopp under sin semester, på grund av personalbrist.

    Inför sommaren i år var tongångarna en annan. Den 20 mars lovade det politiska styret, i en intervju med Lerums Tidning, att ett system för sommarbonusar ska vara på plats innan sommaren. Nyheten mottogs med glädje av personal och invånare i kommunen! Nu har sommaren gått – men ingen bonus har synts till. Och nu säger det politiska styret att det heller aldrig var meningen, för de tror inte på den lösningen. Så här ska inte politiker jobba. Det är oärligt att plocka enkla politiska poänger genom glada löften och insinuationer, som man sedan struntar i att förverkliga. På sikt riskerar det att allvarligt skada förtroendet för politiker i allmänhet. Kommunens anställda förtjänar bättre ledning.

    Vi kristdemokrater har aldrig sett sommarbonusen som någon sorts helhetslösning för äldreomsorgen i kommunen. Tvärtom är det en ganska akut lösning för att lösa bemanningen under de kritiska sommarmånaderna. Denna typ av lösningar behövs för att hantera nuet tillsammans med långsiktiga och omfattande förslag för att lösa de omfattande problem som äldreomsorgen står inför i en nära framtid.

    Än så länge har den styrande majoriteten i Lerums kommun inte levererat några sådana lösningar eller pekat ut riktningen. Vi rekommenderar därför den styrande majoriteten att lyssna på oss då vi har ett antal förslag på hur vi både på kort och lång sikt kan möta behoven inom äldreomsorgen och inte reflexmässigt säga nej. Det är trots allt ett gemensamt ansvar att åstadkomma det bästa möjliga för kommunens omsorgstagare och dess personal.

    Miriam Lilja, ledamot i stöd- och omsorgsnämnden

    Christian Eberstein, ledamot i kommunstyrelsen

    Publicerat i Lerums Tidning 21 augusti 2024

  • Insändare: Varför avfärdar majoriteten föreningarnas behov?

    Insändare: Varför avfärdar majoriteten föreningarnas behov?

    Varje vecka deltar tusentals barn och unga, under ledning av hundratals ideella ledare, i fritidsaktiviteter i vår kommun. Föreningsverksamheten är en ovärderlig del av samhällslivet och kommunens uppgift är att vara lyhörd för de behov föreningarna har.

    I kultur- och fritidsnämndens reglemente står ”Nämnden ska genom ett nära samarbete med kommunens verksamma föreningar, organisationer och enskilda inom nämndens ansvarsområde stimulera och stödja det arbete som dessa bedriver.”

    Vi har fått signaler från flera föreningar att detta samarbete inte är på plats, därför la vi två initiativärenden om regelbundna dialogmöten (ett från C och ett från KD), som samtliga oppositionspartier röstade för. Vårt förslag innebär att föreningar, förvaltning och politik möts på regelbundna inspirations- och dialogforum, i syfte att utveckla nätverk, sprida goda exempel och fånga upp utmaningar. Majoriteten valde att avslå bägge, med följande motivering: ”Majoriteten anser inte att dessa möten ska planeras inom ramen för nämndens verksamhet (…). Förutom att träffa föreningarna vid de tillfällen det efterfrågas för frågor av mer akut karaktär, har majoriteten haft möten med flertalet föreningar för att förstå deras behov. Vi uppmanar även oppositionen att ha dialog med föreningar.”

    Vi blev uppriktigt förvånade över att majoriteten visar så liten förståelse för föreningarnas behov och önskemål. Självklart har även vi i oppositionen olika kontakter med föreningsföreträdare, och har tydligt uppfattat ett önskemål om ett demokratiskt forum för dialog där företrädare för samtliga partier hör samma saker samtidigt.

    Vi är väldigt måna om att få ett fungerande stöd till föreningarna på plats och hoppas att majoritetens tänker om, så att vi tillsammans kan arbeta för att främja en öppen och inkluderande kommunikation.

    Gunilla Lindell (KD), 2 vice ordförande kultur- och fritidsnämnden

    Jens Abrahamsson (KD), ersättare kultur- och fritidsnämnden

    Publicerades i Lerums Tidning den 30 maj 2023

  • Insändare: Skötselavtal för att bekämpa invasiva arter – en vinst för alla

    Insändare: Skötselavtal för att bekämpa invasiva arter – en vinst för alla

    Just nu blommar ett flertal invasiva i kommunen – som lupin, gullris och jättebalsamin. Flera av dem är ofarliga och relativt enkla att bekämpa, men orsakar stor skada för den biologiska mångfalden och fastighetsvärdena, när de fritt får breda ut sig. Bekämpningen av invasiva arter behöver intensifieras och därför skrev Kristdemokraterna en motion som behandlades på torsdagens kommunfullmäktige.

    Kortfattat innebär förslaget att föreningar ges möjlighet till skötselavtal med kommunen, som innebär ett åtagande att bekämpa invasiva arter på ett utpekat område mot ekonomisk kompensation. Att rotrycka gullris är inte svårt eller farligt, men kräver återkommande och tidskrävande engagemang.

    Det här förslaget hade varit bra på flera sätt för Lerums invånare, föreningar och biologiska mångfald:

    1. Främja biologisk mångfald: Genom att involvera föreningar i kan vi effektivt minska spridningen av invasiva arter och skydda den biologiska mångfalden. Manuell plockning som bekämpningsmetod är tidskrävande men innebär en mycket liten klimatbelastning i jämförelse med andra metoder.
    2. Ekonomiska besparingar: Genom volontärarbete minskar behovet av dyra åtgärder. Den lägre ekonomiska kompensation som ges till föreningarna kommer användas till aktiviteter som främjar folkhälsan och minskar kommunens kostnader på sikt.
    3. Främja föreningslivet: Genom att involvera lokala föreningar i bekämpningsarbetet stärks samhällsgemenskapen. Dessutom stärks föreningarnas ekonomi av samarbetet, vilket ökar deras möjligheter att bedriva verksamhet.

    Självklart behövs rutiner och tydlig ansvarsfördelning för att skötselavtalen ska kunna genomföras. Inspiration kan tas från de befintliga skötselavtalen avseende skötsel av kommunens badplatser.

    Tyvärr valde majoriteten att avslå Kristdemokraternas motion och gick miste om en ”win-win” för både den biologiska mångfalden och Lerums föreningar.

    Ida Torp (KD)

    Gunilla Lindell (KD)

    Publicerad i Lerums tidning den 16 juni 2024

  • Motion: Mottagning för personer med spelmissbruk

    Motion: Mottagning för personer med spelmissbruk

    Ungefär 3-4 procent av Sveriges befolkning har någon grad av spelberoende, vilket motsvarar antalet personer med alkoholberoende. En person som är spelberoende har förlorat kontrollen över sitt spelande. Då går spelandet ut över viktiga relationer, arbete och ekonomi, och man
    misslyckas med försök att sluta spela. Det är vanligt att antingen låna pengar eller använda pengar som man egentligen skulle ha till annat för att kunna fortsätta spela, om man är spelberoende. I värsta fall kan det leda till att man försummar sina barn eller till brottslighet.
    Man kan även begå brott för att fortsätta spela.

    Spelmissbruk är tabubelagd och präglas av skuld och skam för personen som befinner sig i missbruket och i många fall även för anhöriga. Det är därför troligt att mörkertalet är stort och många lider i tysthet. Det är därför viktigt att det finns tillgång till öppna stödinsatser med låg
    tröskel inom välfärden.

    Behovet av lågtröskelverksamhet är syftet med den Socialmedicinska mottagningen som finns i Lerums kommun, i samverkan med Alingsås kommun och Västra Götalandsregionen. Här erbjuds vuxna med missbruksproblematik ett samlat utbud av olika typer av koordinerade insatser, behandling och stöd. Målgruppens riskbruk, missbruk eller beroende är kopplat till alkohol, narkotika eller beroendeframkallande läkemedel. Personer med spelberoende eller missbruk/riskbruk av spel med pengar har dock i dagsläget inte möjlighet att söka hjälp på Socialmedicinsk mottagning.

    Med anledning av den förmodade omfattningen av spelmissbruk i samhället och att spelmissbruk efter lagändring 2018 i socialtjänstlagen ska likställas med missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel, behöver vi ett alternativt likt Socialmedicinsk mottagning i Lerums kommun där även personer med spelberoende är välkomna.

    Förslag till beslut:

    Kommunfullmäktige beslutar att ge Stöd- och omsorgsnämnden i uppdrag att säkerställa att Socialmedicinsk mottagning Alingsås och Lerum, eller annan motsvarande verksamhet i kommunen, ska erbjuda stöd till personer med spelmissbruk. Motsvarande stöd ska erbjudas till personer med spelmissbruk, som till personer med missbruk kopplat till alkohol eller andra droger.

    Behandlades i kommunfullmäktige den 19 december 2024. Avslogs av Socialdemokraterna och Moderaterna.

  • Motion: Högre personalkontinuitet i hemtjänsten

    Motion: Högre personalkontinuitet i hemtjänsten

    I Lerums kommun träffar en hemtjänsttagare med minst två besök dagligen ungefär sexton olika personal under en tvåveckorsperiod. Det är alldeles för många för att omsorgen ska kunna upplevas som helt god och trygg. Stort mervärde uppstår när personal om hemtjänsttagare känner varandra. Socialt är det trevligare och mer vilsamt att träffa någon som man känner. Kvalitetsmässigt blir omsorgen bättre när personalen vet vad just denna individ önskar och behöver. Det finns ett värde i sig för hemtjänsttagaren att slippa instruera om samma sak gång på gång.


    För att öka personalkontinuiteten har flera kommuner provat att organisera hemtjänstpersonalen i mindre arbetslag, med ansvar för ett begränsat antal omsorgstagare. Arbetslagen kan ges olika nivå av självbestämmande över schemaläggning och arbetssätt
    beroende på hur kommunen väljer att utforma modellen, men grundkonceptet är att varje arbetslag ansvarar för ett begränsat antal omsorgstagare. På så vis motverkas den naturliga effekten att personalkontinuiteten minskar i större kommuner och på större enheter, jämfört
    med mindre. Detta sätt att organisera hemtjänsten gör också att den nya lagen om fast omsorgskonstakt kommer mer till sin rätt. Det ger också förutsättningar för ökad nöjdhet bland omsorgstagarna.

    Förslag till beslut:

    Kommunfullmäktige beslutar att ge Stöd- och omsorgsnämnden i uppdrag ta fram en modell för
    mindre arbetslag inom hemtjänsten, i syfte att höja personalkontinuiteten och främja
    relationsskapande och god kvalitet i omsorgen, och testa detta som en pilot i en utvald del av
    kommunen under hösten 2024.

    Kommunfullmäktige ger Stöd- och omsorgsnämnden i uppdrag att föreslå konkreta  åtgärder i syfte att på kort och lång sikt öka personalkontinuiteten inom hemtjänsten, samt återredovisa dessa för kommunstyrelsen under första kvartalet 2025 och anser därmed motionen besvarad.

    Motionär: Miriam Lilja

    Behandlades av kommunfullmäktige den 19 december 2024. Avslogs av Socialdemokraterna och Moderaterna.

  • Insändare: Nedåtgående trend för skolresultaten i Lerum

    Insändare: Nedåtgående trend för skolresultaten i Lerum

    Utbildningskvalitén är den mest akuta frågan för Lerums kommun just nu, med tanke på det senaste årets nedskärningar i skolbudgeten och rekordlåga skolresultat.

    De preliminära skolresultaten i Lerums kommun ökar något år 2024, jämfört med 2023, rapporterade Lerums tidning om den 23 september. Det betyder inte att glaset är halvfullt, snarare kan det utläsas att de genomsnittliga skolresultaten håller på att stabiliseras på en ny – lägre – nivå än tidigare. För ser man ur ett längre tidsperspektiv, än från det ena året till det andra, så framgår att skolresultaten i Lerums skolor befinner sig i en nedåtgående trend.

    För elever i årskurs 9 minskade meritvärdet från i snitt 231 (2022) till 226 (2023). Det sämsta resultatet sedan 2015 i vår kommun. Ser man till hur stor andel av eleverna i årskurs 9 på kommunala skolor som uppnått betygskriterier i alla ämnen, sjönk siffran från 76,1 procent (2022) till 70,9 procent 2023. Det är den absolut lägsta andelen sedan mätningarna startade år 1998. Enligt preliminära siffror så är andelen med betyg i alla ämnen 74,5 procent år 2024. Det är den lägsta andelen på 26 år, förutom år 2005 (74,4 procent) och tidigare nämnda år 2023. Att i detta läge påstå att skolresultaten är på uppgång är svårt att ta till sig.

    Det senaste årets stora nedskärningar kommer att få fullt genomslag först denna höst. Efter sommarlovet har uppemot 80 tjänster försvunnit från kommunens skolor. Statistik för vad detta innebär för skolresultaten – eller den psykosociala miljön för elever och lärare – finns naturligtvis inte ännu och kommer kunna utvärderas tidigast om ett år. Det vi vet är att de lärare och föräldrar vi pratar med och lyssnar på inte alls delar den styrande politiska majoritetens bild av att skolorna går åt rätt håll.

    jälvklart är inte alltid lösningen på alla problem mer pengar, men svaret är sannerligen inte heller nedskärningar i skolan. Vi uppmuntrar majoriteten att ta initiativ till ett blocköverskridande förslag där vi alla tar ett gemensamt beslut om att stärka upp skolan långsiktigt i vår kommun.

    Christian Eberstein (KD), ordinarie ledamot kommunstyrelsen

    Miriam Lilja (KD), ersättare kommunstyrelsen

    Mikael Börjesson (KD), ordinarie ledamot utbildningsnämnden

    Gunilla Lindell (KD), ersättare utbildningsnämnden

    Publicerad: 2024-09-26, Lerums Tidning

  • Insändare: Vi kan både sänka skatten och prioritera skolan

    Insändare: Vi kan både sänka skatten och prioritera skolan

    Kristdemokraterna prioriterar en trygg ekonomi och välfärd för Lerums kommuninvånare. Det innebär att vi prioriterar skolan, omsorgen och socialtjänsten – men aktivt begränsar kommunens åtaganden inom andra områden. Vi säger nej till att kommunen ska köpa och driva turistattraktioner – exempelvis Garveriet – eller ta över verksamheter som i nuläget drivs av närings- och föreningslivet – exempelvis Novahallen. Våra skatteinbetalningar ska användas så att välfärden prioriteras.

    En rätt prioritering är till exempel att stärka skolan med mer pengar. Just nu är utbildningskvalitén den mest akuta frågan för Lerums kommun, med tanke på det senaste årets nedskärningar i skolbudgeten i kombination med rekordlåga skolresultat. De långsiktiga effekterna av nedskärningarna i skolan kan vi inte avgöra än med den statistik som finns tillgänglig, men de lärare och föräldrar vi pratar med och lyssnar på håller inte alls med den styrande politiska majoritetens bild av att skolorna går åt rätt håll.

    I Kristdemokraternas budget väljer vi att öka skolans budget med 42 miljoner kronor. Självklart är inte lösningen på alla problem mer pengar, men svaret är sannerligen inte heller nedskärningar. Därför vill vi Kristdemokrater återställa neddragningarna och satsa på skolan.

    I vår budget föreslår vi också en skattesänkning med 10 öre. Är det rimligt i tider av krig och oro? Ja, om det är en balanserad och ansvarsfull skattesänkning. Vårt förslag är att sänka skatten med tio öre per år över en tioårsperiod. En sådan sänkning skulle inte påverka välfärdens leveransförmåga eller kvalitet. Det som däremot påverkar är hur vi prioriterar de skattepengar som vi faktiskt får in. Kristdemokraterna ser att det finns ett antal viktiga satsningar som behöver göras inom äldreomsorgen och skolan – och det ryms inom ramen för en skattesänkning.

    Vi väljer att göra de här prioriteringarna för att vår kommun långsiktigt ska kunna garantera fungerande och kvalitativ välfärd. För det krävs en ekonomi i balans. De två viktigaste fundamenten för detta är dels en låg skuldsättning per invånare, dels en relativt låg skattesats per invånare. Om dessa två mått är i ordning har kommunen förmågan och kapaciteten att stå emot i sämre tider. Därför väljer Kristdemokraterna att föreslå en skattesänkning om 10 öre från 2025. Detta som en del i vår strävan för en trygg och hållbar kommun – ekologiskt och socialt men också ekonomiskt.

    Christian Eberstein (KD) gruppledare

    Publicerad: 2024-11-21, Lerums Tidning